Världen är fylld av skuldkriser

Skuldkris EuropaVem mins längre kollapsande banker, nedskärningar och rasande protester från allmänheten över den svåra situationen för Grekland, som gick på och fortfarande går på knäna under en förlamande skuldbörda. Hur skulderna fick ett helt land att kollapsa fick tillfälligt många att vakna upp och fundera över sakers tillstånd.

Tyvärr är minnet kort och nya skuldkrisen riskerar snart att inte bara stå på tröskeln till några av de rikaste länderna i världen – inte minst i Sverige.

Privatpersoner som tagit sig vatten över huvudet genom att låna pengar för att med billiga krediter köpa bostäder av varandra till allt högre priser kan snart komma att få sina fiskar varma. Nu är räntorna obönhörligen på väg upp och många överbelånade bostadsägare kommer tyvärr att få en kraftigt försämrad köpkraft när riksbanken med flera steg efter försöker jaga ikapp inflationen.

En analys av situationen visar att den är långt ifrån unik: mer än 20 andra länder också brottas med sina egna skuldkriser. Många mer, ligga från Senegal till Laos, ligger i ett riskområde där ekonomisk nedgång, en plötslig ränteuppgång eller stigande riskaversion på den globala kreditmarknaden kan leda till katastrof.

En av lärdomarna från finanskraschen 2008 var att höga skuldnivåer kan göra länder sårbara för plötsliga förändringar av marknaden humör (riskaptit). De onaturligt låga räntenivåerna i världens stora ekonomier, som blev följden av kris orsakad av överbelåning, har lett till att regeringar, företag och konsumenter hand i hand tagit på sig ännu större skulder än vad som var fallet innan krisen.

På den positiva sidan kan dock noteras att när investerare och långivare i väst söker större avkastning än de får på mognare marknader blir det lättare för mindre utvecklade länder att få låna pengar till goda villkor.

Detta visar sig bland annat i en stor ökning av statsobligationer i synnerhet i Afrika. Ett stort antal länder har ökat sin skuldbörda för att finansiera löpande utgifter och höjda löner. Vissa regeringar har dock investerat pengarna klokt genom att diversifiera sina ekonomier och förbättra infrastrukturen. Ett skräckexempel är Ghana i Västafrika, där en kraftigt ökad upplåning har spenderats på ett oseriöst sätt.

Högriskländer är de som har en nettoskuld som är högre än 30 % av BNP, ett bytesbalansunderskott på över 5 % av BNP och framtida betalningsåtaganden som övergår 10 % av statens inkomster. Just nu är ett dussintal länder på väg in i en skuldkris, baserat på deras stora externa skulder, stora och ihållande underskott i bytesbalansen och höga beräknade framtida offentliga skuldbetalningar.

Ett exempel är Tanzania, ett land som drabbats av svåra skuldkriser på 1990-talet. På många sätt, har landet varit en framgångssaga när det gäller att driva igenom skuldlättnader. Vilket skedde 2001 och 2006 och som har fått ner ränte och amorteringskostnader från 27 % av statens inkomster till 2 %.

Men upplåningen har stadigt ökat sedan 2009 bland annat med lån från Världsbanken, som tenderar att erbjuda stöd i form av billiga lån. Det kan tyckas vara ett mått på framgång att landet lyckats ta in pengar från privata investerare på kapitalmarknaden genom att emittera obligationer men det kanske enbart är en följda av obefintlig avkastning på mogna marknader varifrån kapitalet kommer.

Men Tanzanias ekonomiska tillväxt, och regeringens intäkter, är starkt beroende av export av guld och ädelmetaller, som har sjunkit kraftigt i pris till följd av avmattning i den Kina som är den viktigaste handelspartnern.

Fallande råvarupriser, den långsammare tillväxten i Kina, samt den starka dollarn – skapar en fara eftersom mycket av afrikanska regeringars upplåning sker i dollar.

Etiopien är ett annat land vars skuldnivå har ökat stadigt till en nivå som kan komma att visa sig bli ohållbar.

Statsskuld MongolietMongoliet, som har välkomnat utländska investeringar för att exploatera sina enorma naturresurser, inklusive kol, har planer på att låna 1 miljard dollar under nästa år; men med deras valuta, Tugrik, har fallit kraftigt i värde och de skulle drabbas hårt om högkonjunkturen under de senaste åren kommer till ett slut.

Men det är inte bara i utvecklingsländerna där låga räntor och arvet från krisen har ökat frestelsen att sopa strukturella problem under mattan med hjälp av lånade pengar. Gränsöverskridande nettoutlåning över hela världen, inklusive den privata sektorn, har ökat från 11,3 biljoner dollar under 2011 till 13,8 biljoner 2014 – och prognosen för 2015 ligger på 14,7 biljoner.

Det är en 30 % ökning på bara fyra år och ett tecken på att de ”globala obalanserna” många experter såg som en viktig orsak till krisen långt ifrån är lösta.

Den svaga globala återhämtningen har också varit en faktor som driver upp skuldnivåerna när beslutsfattare på konstgjord väg försöker upprätthålla medborgarnas levnadsstandard.

Grekland, ett land som gått i statsbankrutt upprepade gånger, har dock inte lärt sig något av historien. Skulder som verkar hanterbar en dag kan snabbt bli ohållbar den nästa om förhållanden på finansmarknaderna plötsligt förändras.

Många experter fruktar att om den amerikanska centralbanken Federal Reserve börjar höja räntan från sin rekordlåga nivå senare i år, kan det fungera som en katalysator en ny skuldkris som kan få långtgående konsekvenser.

Många lån som tagits upp av afrikanska regeringar under de senaste åren har fasta räntor i fem år. När de ska rullas över, kan det komma att ske till mycket högre räntor. När räntorna i USA stiger kommer många investerare att försöka hämta hem pengar från mindre tillväxtekonomier: Vissa av dessa länder är ganska bräckliga. I prognoser om framtida låneräntor varnas inte bara utvecklingsländer utan även väst inför faran med att floden av billiga lån snart kan torka upp.

Länder som står på randen till en skuldkris

■ Bhutan

■ Kap Verde

■ Dominica

■ Etiopien

■ Ghana

■ Laos

■ Mauretanien

■ Mongoliet

■ Moçambique

■ Samoa

■ Sao Tome e Principe

■ Senegal

■ Tanzania

■ Uganda

Länder som befinner sig mitt i en skuldkris

■ Armenien

■ Belize

■ Costa Rica

■ Kroatien

■ Cypern

■ Dominikanska Republiken

■ El Salvador

■ Gambia

■ Grekland

■ Grenada

■ Irland

■ Jamaica

■ Libanon

■ Makedonien

■ Marshallöarna

■ Montenegro

■ Portugal

■ Spanien

■ Sri Lanka

■ St Vincent och Grenadinerna

■ Tunisien

■ Ukraina

■ Sudan

■ Zimbabwe

Allt fler länder har låg kreditvärdighet

Ett kreditbetyg på statspapper är en bedömning av ett lands kreditvärdighet. Den visar den risknivå som är förknippad med utlåning till ett visst land, eftersom den tillämpas på alla obligationer som emitterats av staten i utländsk valuta.

För lån i den egna valutan finns det ingen kreditrisk eftersom ett land via sin Centralbank alltid kan trycka mer pengar och betala tillbaks sina lån.

Vid utvärderingen av ett lands kreditvärdighet beaktar kreditvärderingsinstitut olika faktorer som den politiska miljön, den ekonomiska statusen och dess kreditvärdighet för att tilldela ett lämpligt kreditbetyg.

Coronapandemin har gjort att tidigare redan högt belånade länder ökat skuldbördan ännu mer. Högre lån innebär lägre kreditvärdighet och de får därför sänkt kreditbetyg. Precis som för länder blir det dyrare för privatpersoner att låna med lågt kreditbetyg. läs mer om att låna pengar med låg kreditvärdighet här.

Länder utan kreditvärdighet

Sverige har tillsammans med ett tiotal andra länder det högsta kreditbetyget hos S&P. Ett gäng länder som inte betalar sina dollar och eurolån har inget kreditbetyg alls. Följande länder saknar just nu ett kreditbetyg hos S&P.

  • Argentina
  • Libanon
  • Surinam
  • Venezuela
  • Zambia
  • Belize

Vad är en statlig kreditvärdighet?

Att få en bra kreditvärdighet är viktigt för ett land som vill få tillgång till finansiering för utvecklingsprojekt på den internationella obligationsmarknaden. Länder med bra kreditbetyg kan också locka utländska direktinvesteringar.

Bland de tre inflytelserika kreditvärderingsinstituten finns Moody’s Services, Fitch Ratings och Standard & Poor’s. Även om det finns andra mindre kreditvärderingsinstitut utövar de tre byråerna det största inflytandet över marknadsbeslutsfattarna.

Kreditbetyg på statspapper är viktiga för länder som vill få tillgång till medel på den internationella obligationsmarknaden. Vanligtvis kommer ett kreditvärderingsinstitut att utvärdera ett lands ekonomiska och politiska miljö på begäran av regeringen och tilldela ett kreditbetyg som sträcker sig från AAA-klass till klass D.

Genom att tillåta externa kreditvärderingsinstitut att se över sin ekonomi visar ett land att det är villigt att offentliggöra sin finansiella information för investerare. Ett land med högt kreditbetyg kan enkelt få tillgång till medel från den internationella obligationsmarknaden och även säkra utländska direktinvesteringar.

En låg statskredit innebär att ett land står inför en hög risk att begära sig själv i bankrutt. De slutar då att betala sina kunder. Nivån på risken för statskrediter beror på olika faktorer, bland annat ett lands skuldsättningsgrad, importkvot, tillväxt av inhemsk penningförsörjning osv.

Sedan kreditbetyg på statspapper infördes i början av 1900-talet har flera länder försummat sina internationella obligationer. Under den stora depressionen försummade till exempel 21 nationer sina skuldåtaganden på den internationella obligationsmarknaden. Under årens lopp har mer än 70 nationer försummat antingen sina inhemska eller utländska skulder.

Kreditbetyg på statspapper

Ett kreditbetyg på statspapper är en oberoende bedömning av ett lands eller ett statsföretags kreditvärdighet. Kreditbetyg på statspapper kan ge investerare insikt i risknivån i samband med investeringar i ett visst lands skuldsättning, inklusive eventuella politiska risker.

På begäran av landet kommer ett kreditvärderingsinstitut att utvärdera sin ekonomiska och politiska miljö för att tilldela det ett kreditbetyg. Att få en god statskredit är vanligtvis avgörande för utvecklingsländer som vill ha tillgång till finansiering på internationella obligationsmarknader.

Förstå kreditbetyg på statspapper

Förutom att emittera obligationer på marknader för utlandsskulder är en annan gemensam motivation för länder att få en statskredit att locka utländska direktinvesteringar. Många länder söker kreditbetyg från de största och mest framstående kreditvärderingsinstituten för att uppmuntra investerarnas förtroende. Standard & Poor’s, Fitch Ratings och Moody’s är de tre mest inflytelserika byråerna.

Andra välkända kreditvärderingsinstitut inkluderar Dagong Global Credit Rating, DBRS, kinesiska Chengxin och Japan Credit Rating Agency (JCR). Kommuner och län kan också ge ut egna obligationer vilket också kräver kreditbetyg. Många institut utesluter dock mindre områden, till exempel ett lands regioner, provinser eller kommuner.

I Sverige ges obligationer ut av bland annat Kommuninvest som har en mycket hög kreditvärdighet. Kommuner i Sverige får ibland till och med betalt för att låna.

Investerare använder kreditbetyg på statspapper som ett sätt att bedöma riskfaktorn för ett visst lands obligationer.

Den statliga kreditrisken, som återspeglas i kreditbetyg på statspapper, representerar sannolikheten för att en regering inte kan – eller inte vill – uppfylla sina skuldförpliktelser i framtiden. Flera nyckelfaktorer spelar in när det gäller att avgöra hur riskabelt det kan vara att investera i ett visst land eller en viss region. De omfattar skuldsättningsgraden, en ökning av dess inhemska penningförsörjning, dess importkvot och variansen för dess exportintäkter.

Många länder stod inför en växande kreditrisk efter finanskrisen 2008, vilket väckte globala diskussioner om att behöva rädda hela nationer. Samtidigt anklagade vissa länder kreditvärderingsinstituten för att vara för snabba med att nedgradera sina skulder. Byråerna kritiserades också för att följa en modell, där nationer betalar byråerna för att betygsätta dem. Dessa potentiella intressekonflikter skulle inte uppstå om investerare betalade för kreditbetygen.

Exempel på kreditbetyg på statspapper

Standard & Poor’s ger BBB- eller högre betyg till länder som man anser vara investment grade, och betygen BB+ eller lägre anses vara spekulativa eller ”skräp” betyg. S&P gav Argentina betyget CCC 2019 men idag har de inget betyg alls. Grannlandet Chile däremot har ett A+-betyg. 

Moody’s anser att en Baa3 eller högre rating är av investment grade, och ett betyg på Ba1 och nedan är spekulativt. Grekland fick B1-betyg av Moody’s 2019, medan Italien hade ett betyg på Baa3. Förutom sina betyg i bokstavsklass ger alla dessa tre byråer också en bedömning med ett ord av varje lands nuvarande ekonomiska utsikter: positiva, negativa eller stabila.

Kreditbetyg på statspapper i euroområdet

Den europeiska skuldkrisen sänkte kreditbetygen i många europeiska länder och ledde till att Grekland fick sina skulder nedskrivna. Många suveräna nationer i Europa gav upp sina nationella valutor till förmån för den gemensamma europeiska valutan, euron. 

Deras statsskulder är inte längre denominerade i nationella valutor. Länderna i euroområdet kan inte låta sina nationella centralbanker ”trycka pengar” utan kan i praktiken gå i konkurs om de inte klarar av sina betalningar. Euron ledde till ökad handel mellan medlemsländerna, men den ökade också sannolikheten för att medlemmarna kommer att gå i konkurs och har lett till sänkt kreditvärdighet och kreditbetyg på statspapper.

Kreditvärdighet länder Standard & Poors

Låneekonomi för fattig och rik

Pengar på trädSveriges ekonomi spretar för närvarande i flera motstridiga riktningar, särskilt när man betänker att arbetslöshet och tillväxt (per capita) står still sedan många år har fattigdomen har ökat dramatiskt i många kommuner över hela landet. Trångboddheten ökar och bostadsbristen blir allt mer akut i takt med den okontrollerade invandringen.

De stigande levnadskostnaderna är utan tvekan en påverkande faktor, och situationen förvärras ytterligare av en ökande nivå av skulder som nu närmar sig 4000 miljarder kronor. Dessa ovanliga omständigheter gör att många får kämpa hårdare för att få pengarna att räcka till och tvingar allt fler att överväga kortfristiga lösningar att lätta den ekonomiska bördan.

Låneekonomin växer så det knakar i bägge ändar av samhället. När den övre halvan bjuder över varandra för att fly från den förslumning och kriminalitet som följer i massinvandringens spår (white flight) tar de fattiga som blir kvar sms lån för att får råd med ytterligare ett glas.

Sms lån är kortfristiga finansiella arrangemang tänkta att hjälpa privatpersoner vid en nödsituation eller oväntad händelse, och deras primära syfte är att se till att individer snabbt får kontanter för att klara en oväntad utgift. Trots många varningar från både regering och konsumentverket om dessa lån i många länder är mikrokrediter i from av snabblån nu tillåtna i 41 länder. Många av långivarna verka inom lagens råmärken men i nio stater i USA är låneformen (payday loan) helt förbjuden. Så vad exakt bör individer se upp för när man överväger att ta ett litet men dyrt lån, och hur kan de använda dem ansvarsfullt för att underlätta deras dagliga kamp?

Betrakta problemet: Varför finns det behov av sms lån?

En av de viktigaste frågorna rörande minilån är de exceptionellt höga räntenivåerna och kostnaderna de för med sig. Genomsnittskonsumenten kan få betala fler hundra procent i årsränta på ett två veckors lån på några tusenlappar. Dessa skyhöga priser kan ofta dra in intet ont anande låntagare i en onödig cykel av återkommande skulder, som ofta förvärras då anledningen till det ursprungliga lånet var att täcka ett minskat kassaflöde. Om detta är fallet, och ett sms lån tagits för allmänna levnadskostnader snarare än en oväntad utgift, kan det gå riktigt fort tills både inkasso och kronofogden får anledning att höra av sig.

Så till att börja med måste vi bedöma vad ett lån är till för, och om ett kortfristigt lån med väsentligt höga kostnader är det bästa sättet för att lösa en knipa. Medan de kan vara effektiva i att göra ett oväntat inköp och ge en kortsiktig lösning på en finansiell kris, är sms lån helt olämplig för att lösa månatliga räkningar eller uppehälle.

25 Tips för skuldsatta

25-tips-skulderNästan alla av oss har en skuld. Vi vill alla bli av med våra skulder. Uppgiften kan verka överväldigande, inte sant? Det går att komma en bra bit på vägen med några steg. Här är 25 tips för att bli av med skulder.

  1. Samla lån. Jag kan inte nog understryka vikten av det. Om du har skulder på kreditkort och dyra lån som sms lån på flera ställen vore en bra start att samla dem och minska den ränta du betalar. Lägre ränta innebär att mer av dina betalningar kommer att gå mot att amortera ner själva lånet och du kommer att bli skuldfri snabbare. Vänd dig till en lånemäklare och var noga med att tala om eller kryssa i rutan (om du söker online) att lånet ska användas enbart till att betala av gamla dyrare krediter.
  2. Spåra utgifter. Vart tar pengarna vägen? Du måste veta vart dina pengar går om du vill ha kontroll över dem.
  3. Gör en lista över alla dina skulder. Vem är du skyldig, vilket belopp är du skyldig, vilken ränta betalar och vad är den lägsta månadsbetalningen. Skriv ut en fysisk kopia av denna lista och sätt upp den någonstans där du kan se den.
  4. Gör en budget. Det är det enda sättet att lära dig att ta tillräckligt ansvar för dina pengar så att du kan betala av skulden.
  5. Spendera mindre än du tjänar. Det är enkel matematik; det frigör pengar du behöver för att betala av din skuld.
  6. Klipp alla kreditkort utom ett. Och använd det så lite som möjligt. Drar du på dig mer skulder hindrar det dig att gå i land med din plan.
  7. Välj en skuld och betala av den. Helst, bör du betala den skuld som har den högsta räntan först. Dock kan du också välja att betala den minsta skulden. Detta ger dig en känsla av prestation och ger självförtroende för att hålla dig till planen.
  8. Ge upp fem dyra saker och använd pengarna för att betala av din skuld. Dessa behöver inte vara dyra saker. Du kan sluta röka (eller åtminstone dra ner), avsluta din Netflix prenumeration, din tidningsprenumeration, taxiresor hem från krogen och snart har du extra pengar att betala ner din skuld med varje månad.
  9. Fråga dig själv hur stora utgifter dra ner på och hur du kan få in mer pengar. Kan du hyra ut ett rum jag ditt hus? Kan dra ner på bilåkandet? Använd besparingar för att betala av skulden.
  10. Tala med dina barn om varför skulden är dåligt, de kommer garanterat att påminna dig!
  11. Gör en lista över alla skäl till varför du vill ska vara skuldfri. Det kommer att hålla dig på rätt spår.
  12. Upprätta ett betalningsmål för lång- och kortfristiga skulder. Mål hjälper dig att uppnå vad du vill. Se till att målen är realistiska.
  13. Skaffa ett bollplank. Det kan vara en make, en vän eller en familjemedlem som också har skulder med målet att bli av med dem. Träffa denna person en gång i veckan för att diskutera dina mål och resultat. Håll varandra på rätt spår.
  14. Läs böcker och bloggar om lån och skulder. Detta hjälper dig bo inspirerad.
  15. Lägg av att shoppa för skojs skull. Handla endast nödvändigheter tills din skuld är borta.
  16. Skjut upp alla mindre nödvändiga inköp en månad. Detta bidrar till att se till att du bara köper vad du verkligen behöver. Om du fortfarande inte behöver det du tänkte köpa efter en månad kanske du aldrig behövde det alls.
  17. Reducera SkulderÄt grönsaker. Äta säsongens råvaror i stället för förpackade livsmedel eller kött och lägg de pengar som du sparar på att betala av din skuld.
  18. Vägra att titta på eller läsa annonser. De uppmuntrar dig att köpa saker du inte behöver!
  19. Skapa roliga utmaningar för att spara pengar.
  20. Använd extra pengar till att betala av skulden. Har du fått en bonus på jobbet eller en oväntad överraskning från en släkting som går bort? Använd omedelbart pengarna till att betala skulder istället för att göra något annat.
  21. Strunta i grannens nya bil. Hitta ett sätt att leva utan att jämföra dig med andra ekonomiskt eller utifrån statussymboler.
  22. Göra ett skriftligt åtagande till dig själv att betala av din skuld.
  23. Gör ett muntligt åtagande till någon annan om detta mål. Låt en make, ett barn eller en god vän vet att det verkligen är viktigt för dig att betala dina skulder och att det är prioriterat i ditt liv. Tala med någon annan som hjälper till att hålla dig ansvarig för ditt löfte.
  24. Förlåt dig själv om du gör ett misstag. Planer för att betala skulder är som att byta kostvanor. Vissa människor äter en bit av godis och besluta att dieten inte fungerar. Andra erkänner att de har gjort ett misstag och återupptar dieten.
  25. Ta itu med underliggande känslomässiga frågor som du har kring pengar. Om du inte lär känna dig själv bättre och vad som triggar igång onödiga inköp kommer du förr eller senare att sabotera din egen skuldsaneringsplan.

Självsanera skulder

Under ytan av skuldAtt sanera skulder genom att samla lån är ett mycket användbart verktyg i varje hushållsbudgets verktygslåda. Det kan lyfta tunga skuld laster från dina axlar, öppna dörrar till ekonomisk frihet och släppa fram ljuset på en annars mörk ekonomisk situation.

I det här inlägget tänkte jag ta upp fem enkla steg för att omstrukturera din skuld med hjälp av detta mångfacetterade verktyg.

Att komma på plus

Konsolidering är ett sätt att befria sig från skulder snabbt genom att kombinera alla nuvarande utestående lån och kreditkorts skulder samt deras i allmänhet höga räntor – till en enda skuld fordon med en lägre ränta. I stället för att betala ett antal olika långivare, tas ett nytt lån för att betala alla övriga skulder kvar blir bara ett, med en lägre ränta, vilket gör att du kan betala ner din skuld snabbare.

Att samla ihop lån är viktigt eftersom vi ofta betalar alldeles för mycket räntor och avgifter på många små lån. Det är också viktigt för människor som är slarviga, eller inte tycks kunna hantera att betala sina räkningar i tid, eftersom det innebär färre påminnelser.

Många skuldsatta är rädda för att öppna brev som kommer på posten och är överväldigade av att hålla rätt på flera olika betalningsdatum. Ett konsolideringslån samlar alla utestående skulder och betalningar och överför dem alla till ett lån med endast ett betalningsdatum att komma ihåg och ett lånevillkor att sätta sig in i.

Hur det fungerar

Tar på sig ett nytt lån för att bli av med skulder? Hur kan detta verkligen hjälpa? Låt oss titta på ett exempel.

budgetExempel – besparingar genom att samla lån.

Låt oss säga att du har för närvarande har tre kreditkort som kostar 28 % i ränta per år, de är maxade på 50 000 kronor och varje månad använder du 2500 på varje kort för att betala dem. Om du skulle betala av varje kreditkort separat kommer det att kosta 7500 kronor i månaden i 28 månader och du skulle få betala omkring 54 000 kronor totalt i ränta.

Om du istället betalar av alla tre korten med ett nytt lån till en mer rimlig ränta exempelvis 12 % ränta (nej, har du redan kreditkorts skulder får du inget lån utan säkerhet till 3,5 % ränta – det är bara att glömma) och du fortsätter att betala tillbaka lånet med samma 7500 kronor per månad kommer du när lånet är betalat att ha betalat ungefär en tredjedel i ränta (18 000 kronor) och du kommer att kunna betala av ditt lån fem månader tidigare.

Frihet från skuld

Frihet SkuldDe flesta rekommenderar oss att betala av lån med de högsta räntorna först. I snöbollsmetoden ligger dock fokus på skuldernas storlek.

Den som är satt i skuld är icke fri

Ernst Wigforss

Myt: Bör jag betala av skulden med den högsta räntan först för att bli skuldfria snabbt.

Snöbollsmodellen: Du bör betala den minsta skulden först för att skapa den största drivkraften och motivationen.

Matematiskt verkar det rimligt att betala skulder med de högsta räntorna först, men när det gäller människor och privatekonomi är det ofta 20 % logik och 80 % beteende. Det behövs helt enkelt några snabba framsteg för att pumpa upp självförtroendet och se att det visst går att bli helt skuldfri. Genom att först göra sig av med lättare skulder som små lån blir det snabbt resultat och vägen till frihet från skuld känn genast kortare.

Så här blir du skuldfri med Snöbollsmetoden

Principen är att stoppa alla betalningar utom det absolut nödvändiga och fokusera på en sak i taget. Annars blir ingenting genomfört eftersom alla ansträngningar blir utspädd. Försök först att spara ihop 10 000 kronor i katastroffond. Börja sedan arbeta intensivt med att bli av med alla skulder (utom huset) och upprätta en plan. Lista dina skulder i ordning med den minsta utbetalningen först. Om två skulder har samma kostnad men olika räntor ska du givetvis dyrare skulden betas av först. Att betala lite skulder dig snabb feedback, och du blir mer benägen att hålla dig till planen.

Skapa Momentum

Gör om detta varje gång du betalat av en skuld, så att du kan se hur nära du är att få frihet. Behåll de gamla papperna och ta fram dem när det känns motigt. Behåll även de gamla betalda skulderna i din samanställning under de skulder som står näst på tur att bli eliminerade.

Skuldfri!

Du attackerar den minsta skulden först och behåller minimi betalningar på allt annat. Göra vad som krävs för att fokusera din uppmärksamhet. Ta sedan klivet upp till nästa större räkning. När kredit och lån försvinner har du tagit ytterligare ett steg mot skuld frihet.

Jag har varit pank. Jag vet hur rädd jag kände mig, och jag vet hur fort jag ville bli av med mina skulder. Jag vet hur du känner, och jag har lärt mig att det verkligen går om du bara vill.

Puerto Ricos skuldkris

Puerto Rico PresidentDen nuvarande skuldkrisen i Puerto Rico illustrerar inte bara ett behov av en omstrukturering av öns ekonomi sätter även fingret på den politiska unionen med Förenta Staterna. Dessutom visar den nuvarande krisen det bristfälliga sättet som politiker svarar på skuldkriser och hur de människor som i slutändan drabbas oftast inte är de som orsakade krisen. Slutligen, den nuvarande politiska debatten mellan gäldenärer och borgenärer, hårda åtstramningar och ytterligare eftergifter har visat att detta är någonting som vissa (politiker) inte har något intresse av att dra lärdom av då de alltid agerar i kortsiktigt egenintresse.

Följande har hänt

Den 28 juni 2015 förklarade Puerto Ricos guvernör Alejandro García Padilla att skulderna inte kan betalas. Han liknade öns ekonomiska situation med en ”döden spiral”, slutsatsen från Padilla blev att Puerto Ricos borgenärer måste delta i öns försök att frigöra sig från sina skuldproblem. Han hävdade att utan skuldsanering kommer Puerto Ricos ekonomi inte att kunna växa, och tillade att bristen på tillväxt i sin tur skulle göra det alltmer osannolikt att Puerto Rico skulle kunna betala sina skulder inom överskådlig framtid.

Förutom att detta uttalande har guvernör Padilla inrättat en arbetsgrupp för ekonomisk återhämtning, samt beställt en rapport på öns ekonomi av ekonomen Anne Krueger som tidigare var knuten till IMF. Gruppen har till uppgift att ta fram ett förslag till ny lagstiftning innan den 30:e augusti, som innehåller en femårsplan, nedskärningar i statliga utgifter, privatisering av vissa tjänster, och upprättande av ett finanspolitiskt råd för att se till att de föreslagna ändringarna genomförs.

För att sätta guvernör Padillas kommentarer om omöjligheten att betala skulderna i perspektiv så har den puertoricanska regeringen, under Padilla, genomfört omfattande åtstramningar och reformer, men till liten eller ingen nytta. I själva verket har nedskärningar i offentliga utgifter och höjningar av skatter ytterligare satt en spik i kistan på den puertoricanska ekonomin, vilket gör det allt svårare för ön att betala av sin skuld vilket har lett till en ”döden spiral” som guvernör Padilla hänvisat till. Bara för att visa hur allvarlig Puerto Ricos ekonomiska situation är och hur lite fortsatt åtstramning hjälper, är det bara att titta på hur ekonomin har presterat under det senaste decenniet.

Sedan 2006 har den puertoricanska ekonomin minskat varje år utom ett. Arbetslösheten på 14 procent är över dubbelt så stor som Förenta Staternas och 45 procent av befolkningen lever under den federala fattigdomsgränsen. Befolkningen har minskat med 7 % under det senaste decenniet vilket medför att själva storleken på öns skuld ökar än mer per capita. USA har gjort klart att de inte kommer att komma till undsättning vilket innebär att Puerto Rico varje år tvingas skära ned statsbudgeten.

Den 14 maj lade öns regering fram en budget som omfattade 9,8 miljarder dollar, vilket innebär en minskning på nästan 700 miljoner från året innan. I budgeten föreslås höjd moms från sju procent till 11 procent. Budgeten avsätter 1,5 miljarder dollar för återbetalning av skulder men i den finns också planer på att stänga 95 skolor och 20 offentliga organ. Detta ovanpå högen av kontinuerliga nedskärningar sedan 2013.

Puerto Rico EkonomiSlutsats

Med sin massiva skuld och misslyckade åtstramningsåtgärder för att stoppa den ökande skuldbördan är Puerto Rico i akut behov av hjälp. En del av skulden behöver skrivas av och insatser behövs för att genomföra strukturella reformer så att denna situation kan förhindras i framtiden och så att ekonomin kan växa. Utan tillväxt verkar det allt mer osannolikt att skulden någonsin kan återbetalas. För närvarande ligger ett lagförslag i kongressen som skulle ge Puerto Rico samma rätt som andra delstater att gå i konkurs. Både Hillary Clinton och Jeb Bush har uttalat att de vill ge Puerto Rico möjligheten att gå i konkurs (enligt chapter 9).

Låna i bank eller med kreditkort

BensinkortAtt använda ett kreditkort för att spara pengar är möjligt genom att till exempel välja ett kort med bensinrabatt. När du betalar din skuld i tid varje månad och undviker räntekostnader är det som gratis pengar – så länge du inte betalar en årlig avgift. Här är vad man ska leta efter när du jämför bensinkort: Den årliga avgiften, naturligtvis. Om du reser mycket och rabatten är hög kan det vara värt att välja ett kort med en avgift. Nästa är storleken på rabatten.

Kortrabatten på bensin varierar från 1 % till 5 % för vissa stationsspecifika kreditkort. Och det gör en enorm skillnad! Säg att du spenderar 2000 per månad på bensin – som inte alls är ovanligt med dagens priser. Med 1 % rabatt skulle du bara tjäna 20 kr, men med 5 % rabatt skulle du få tillbaka 100 kr!

Under ett års tid gör det verkligen skillnaden. När du väljer ditt kreditkort se om rabatter gäller endast för bensin, eller om andra inköp också kan ge dig rabatter. Vissa kort ger 3 % på bensin och 1 % för andra inköp.

Märkesspecifika kort ger i allmänhet en högre rabatt än andra, kontrollera att du väljer ett kort som gäller på bensinmackar du regelbundet besöker. Om det innebär en omväg på några kilometer är dina besparingar är inte värda mycket. Om du gör en hel del långresor i jobbet är det förmodligen bättre att välja ett kreditkort som ger dig en rabatt vid en stor och vanlig kedja.